Ersholm

Att vara småbarnsförälder under en längre tid är slitsamt, särskilt när barnen kommer tätt och när det blev som i vårt fall att vi avslutade med tvillingar. Under åren när barnen är under tre år krävs det mer eller mindre konstant uppmärksamhet, och det blir inte mycket utrymme för återhämtning när man är hemma. Men i dag, när jag sitter med de äldre barnen i byn en vacker sommardag som idag, slår det mig att någonting har förändrats. Jag behöver i princip inte göra någonting. Jag har blivit en bakgrundsfigur som mest ser till att de inte hittar på några större hyss, medan de har jättekul på egen hand.

Det är här och nu jag får min egen tid att tänka, fundera och faktiskt känna att det här, det är livet. En vacker dag som denna är det riktig njutning och riktig avkoppling. Visst kommer det säkert en tid när jag saknar småbarnsåren – för det finns fantastiskt mysiga stunder där som inte dyker upp på samma sätt med äldre barn – men efter att ha haft fyra barn rätt så tätt har jag varit väldigt sliten i långa perioder. Att sitta här i dag känns som att äntligen få skörda frukten. Barnen blir allt mer självständiga, och det är fascinerande att se hur deras unika personligheter utvecklas. Om vi ska koppla det till arbetslivet så tror jag att barnen är dom som lärt mig mest om ledarskap, hur får man en 3-åring att borsta tänderna utan att slåss varje kväll? Eller en 5-åring att åka hem från mormor, utan att använda den fysiska överlägsenheten? Ledarskap. Lätt? Nej, sannerligen inte. Lyckas jag varje gång? Nej, men antalet lyckade moment ökar för varje dag.

Att få sitta här en vacker sommardag och bara njuta är en ynnest. Just i dag känner jag en enorm tacksamhet över att ha möjligheten att göra det.