Ersholm

För att kunna göra bra analyser behövs bra data att analysera. För att få in bra data behövs rätt inställningar, så att vi kan hitta störfrekvenserna (ex. lagerfrekvenser) för maskinen i både spektra, trend och tidssignal. Får vi in dålig data så blir också analysen sämre. Skräp in, skräp ut.

För att säkerställa att alla störfrekvenser finns med i ett spektra använd följande minimum krav enligt [1]:

• Använd upplösning som tydliggör den lägsta störfrekvensen ex. FTF och den högsta störfrekvensen ex. GMF.
• Inkludera minst 3,25 övertoner på GMF och minst 6,25 övertoner på BPFI i spektra.
• Använd minst en mätning för att fånga upp lagerskador (PeakVue, Envelope etc.)

ISO-standard säger 10-1000 Hz i normal fall för vibrationsövervakning, däremot om du övervakar en växellåda kan du behöva över 1000 Hz för att få in 3,25 GMF eller 6,25 BPFI och om du övervakar en trumma på en transportör kan det behövas gå under 10 Hz för att se den lägsta störfrekvensen. Axelsrotationsfrekvens ska alltid vara synligt i spektra och ska inte klippas bort, däremot kan det vara nödvändigt att klippa bort FTF för att undvika ”skidbacke” i spektra.

Hur många axelvarv behövs i en mätning för att det ska bedömas som tillräckligt? Enligt [1] så rekommenderas 10 rotationer på axeln under en mätning, helst 12 rotationer. Av min erfarenhet att döma så är det alldeles för lite, jag rekommenderar ett minimum på 20 rotationer, vilket är i linje med vad [2]-[3] rekommenderar. Helst dubbelt upp mot minimum, fler axelvarv är bättre för mätningen i normal fall. Vill du följa lagerskador behöver du många rotationer, säg att du har en skada på kulan i ett lager. Då är det inte säkert att den hinner slå i ytter- eller innerringen med bara 10 rotationer.

Vidare enligt [1] så bör upplösningen ha 33% i skillnad mellan defektfrekvenserna som ska följas. Vilken kan vara en rimlig regel. Däremot så rekommenderas att ha så hög upplösning som möjligt, baksidan med hög upplösning är att mättiden blir längre. Detta gör att man behöver tänka sig för när man analyserar långsamtgående maskiner (under 100 rpm). Att höja upplösningen på en elmotor med ex. 1500 rpm från 1600 linjer till 6400 linjer ökar mättiden från ca 1,6 till 6,4 sekunder/mätning vilket kan vara värt väntan. Medan att göra samma sak på en trumma till en transportör kan öka mättiden från 25 till 100 sekunder/mätning, vilket kan förlänga en mätrond betydligt.

För övrigt rekommenderas att inte använda medelvärden, detta går emot vad som sägs av bland annat Mobius Institute och andra mer tongivande analytiker inom condition monitoring. Anledningen är ex. om vi tar en kula som har en skada i ett lager, inom att den inte per automatik slår i ytter- eller innerringen så finns en risk att denna typ av skada smetas ut av medelvärdesbildningen.

Referenser

1. J. Sylvester, Enhancing System Reliability Through Vibration Technology. Great Britan: The Seasoned Analyst, 2020.
2. S. Morris, Monitoring slow rotating equipment with vibration analysis? SKF Pulp & Paper Practices, nr 19, Dec, 2016. [Online] Tillgänglig: cdn.skfmediahub.skf.com/api/public/0901d196805b0942/pdf_preview_medium/0901d196805b0942_pdf_preview_medium.pdf#page=2.71 Hämtad: 2025-05-05
3. D. Strömbergsson, Improving detection and diagnosis of bearing failures in wind turbine drivetrains, Division of Machine Elements, Luleå Tekniska Universitet, Luleå, Sverige, 2020. [Online] Tillgänglig: https://ltu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1439962/FULLTEXT02.pdf