Investerarprofiler: Defensiv vs. Enterprising

Nu i dessa sommartider så har jag läst Benjamin Grahams klassiska ”The Intelligent Investor” för andra gången i mitt liv. Hade tänkt ta tag i mitt sparande i aktier igen efter några år som bestått av att föräldraledighet i olika omgångar och annat som hör till när ”livet börjar på riktigt”. I boken skriver Graham om två olika profiler som jag vill sammanfatta, den defensiva (passiva) och den enterprising (aktiva) investeraren [1]. Dessa två stilar hjälper investerare att identifiera en strategi anpassad till egen tid, risktolerans och kunskap.

Även i Security Analysis utvecklar Graham tillsammans med David Dodd resonemang om olika investerarroller, men då mer från ett institutionellt och analytiskt perspektiv [2].

Två vägar till investering

Graham definierar den defensiva investeraren som någon som prioriterar säkerhet och enkelhet. Denna typ bör investera i stora, stabila företag med starka finanser och utdelningshistorik, alternativt via breda indexfonder. Strategin kräver lite ansträngning men erbjuder rimlig och stabil avkastning [1].

Den enterprising investeraren, däremot, är beredd att lägga ner betydande tid på analys. Målet är att slå marknaden genom att identifiera undervärderade aktier eller special situations såsom omstruktureringar eller lågprissatta företag i tillfällig kris [1].

Fördelning mellan aktier och räntepapper

Graham föreslår en enkel men flexibel portföljprincip: investeraren bör alltid ha en viss andel i räntebärande placeringar (obligationer, sparkonton) och en viss andel i aktier, oavsett vilken typ av investerare man är. En 50/50-fördelning mellan dessa två tillgångsslag är en grundmodell, men andelen aktier kan variera mellan 25% och 75% beroende på marknadsläge och investerarens psykologiska trygghet [1].

Syftet med denna balans är att mildra marknadsfluktuationer och skapa trygghet över tid. En högre aktieandel kan vara motiverad om aktier är attraktivt värderade, medan hög ränta på obligationer kan motivera ökad vikt mot räntesidan.

Risk, disciplin och självinsikt

Enligt Graham är investerarens värsta fiende inte marknaden – utan investeraren själv. Oavsett om man är defensiv eller enterprising krävs emotionell disciplin, självinsikt och tålamod [1]. Många misslyckas med investeringar trots hög utbildning, helt enkelt för att man inte kan hantera psykologiska påfrestningar som volatilitet och marknadsbubblor. Dvs att vi har en förmåga att sälja när det är kris (billigt) och köpa när det är som dyrast, del är det vårat flockbeteende som påverkar oss men också att vi har svårt att hantera förlust av resurser. Det är en naturlig del av att vara människa och något vi behöver både hantera och tänka på när marknaden svänger.

Sammanfattning i tabellform

Egenskap	Defensiv investerare	Enterprising investerare
Insats (tid/arbete)	Låg	Hög
Riskbenägenhet	Låg	Hög
Mål	Bevara kapital, stabil avkastning	Högre avkastning
Analysdjup	Begränsad	Djup fundamental analys
Portföljval	Stora, stabila bolag/indexfonder	Undervärderade/special situations
Fördelning aktier/räntor	25–75% aktier (standard 50/50)	Flexibel men kräver god timing
Viktigt fokus	Säkerhet och enkelhet	Avkastning genom skicklighet

Slutsats

Benjamin Grahams struktur är lika relevant i dag som när The Intelligent Investor först gavs ut 1949. Genom att förstå sin egen profil – defensiv eller enterprising – och genom att följa hans råd om portföljfördelning mellan aktier och räntepapper, kan investerare skapa ett robust och hållbart investeringsupplägg.

---

Referenser

[1] B. Graham, The Intelligent Investor, Rev. ed. HarperBusiness, 2006 (original 1949).
[2] B. Graham and D. Dodd, Security Analysis, 6th ed., New York: McGraw-Hill, 2009.